Munter har en spännande historia
Ångslupen Munter från 1879 har under sin levnad haft olika verksamheter som persontrafik och timmerflottning med mera på bl.a. Yngaren och Hallbosjön.
Under sina aktiva år byggdes Munter om flera gånger, men föll därefter under många decennier i glömska. När hon hittades i vassen 2002, återstod inte mycket av hennes ursprungliga storhet från 1800-talet.
Munter beställdes av greve Sparre 1879
Om Munter kan man läsa i Sveriges inre vattenvägar del 4 av Yngve Rollof: ”Lidköpings Nyare tidning 2.7 1879: Hos Lidköpings Mekaniska Verkstad har Gust. Bolande & Co i Göteborg beställt en en ångslup att levereras i slutet av denna månad. Denna båt får till egare grefve Erik Sparre å Torpa nära Ulricehamn. Ångslupen fick namnet Munter. Den förde både gods och passagerare från Kinds härad till Ulricehamn.”
Omkring 1910 sålde det sparreska sterbhuset Munter till Åsundens Trafikförening upa. Föreningen uppehöll trafik under en sommar, men rörelsen bar sig inte och Munter såldes till dess befälhavare kapten de Verdier, som flyttade henne till Yngaren med Vrena som hemmahamn.
Vrena blir hemmahamn
Här blev Lars Sundberg ägare och tillika befälhavare till Munter. Han hade intyg från Kungl. Maj:ts befallningshavare (Landshövdingen i Sörmlands län) den 20 april 1910 att han var berättigad att föra ifrågavarande fartyg.
Maskinist var Arvid Lundberg, som också den 29 maj 1914 fått intyg från K.B. att föra befäl på ångslupen Ragnhild, ännu ett fartyg anskaffat av Sundberg, i Yngaren och Hallbosjön.
Enligt protokoll i Riksarkivet gjordes besiktning av Munter våren 1916 av Kommerskollegiets Fartygsinspektion (som inrättats 1915).
”Godkänd för 35 passagerare som mest”
För Munter hade de lokala besiktningsmännen 22 maj 1914 godkänt henne att föra 50 passagerare i Yngaren och Hallbosjön. Nu tilläts hon föra endast 35 passagerare. I protokollet anges hon ha måtten 12,10 x 2,74 x 1,31 meter. Ångpannan var på 12 effektiva hk. Ångpannan hade besiktigats den 15 april 1915 och då godkänts för ett ångtryck på 10 kg per kvadratcentimeter. En bit in på 1920-talet fortsatte trafiken med gods och passagerare mellan Vrena och Danbyholm med anlöp till mellanliggande bryggor.
En notis i Sörmlandsläns Tidning den 11 maj 1920 berättar att Ångslupen Munter avgår Kristi Himmelsfärdsdag från Vrena till Björkvik kl 9 fm. Vänder åter kl 6 em”.
Bussen konkurrerar ut Munter om passagerartrafiken
Allteftersom busstrafiken kom igång i större omfattning upphörde passagerartrafiken medan godstrafik och timmerbogsering fortsatte ännu flera år. Enligt en trovärdig berättelse skall det sista uppdraget ha varit bogsering av ett timmersläp till sågen i Danbyholm under hösten 1943. I en nordostlig storm kom släpet på drift och timmer spreds över sjön och drev iland vid Hallalandet. Därefter låg Munter upplagd i Vrena ett antal år och såldes sedan till Backa-Hosjö (Holmens Bruk) där hon från 1950-talet under många år drog timmer på sjön Båven.
Munter byggs om men kommer på dekis
Under denna tid gjordes stora förändringar för att bättre anpassa henne till funktionen som timmerbogserare. Munter byggdes om i både stäv och akter och maskineriet byttes ut mot en dieselmotor.
Ånglsupen Munters Vänner kommer till undsättning
Under sommaren 2002 återfann Anders Forssman Munter i Sparreholm, där hon legat upplagd och förtöjd under cirka ett decennium. Tillsammans med en grupp intressenter kom han överens med ägarna om ett övertagande och flyttade Munter till en uppställningsplats på Hagbyberga i Björkvik. Intresseföreningen bildades under hösten år 2002.
Läs mer om Ångslupen Munters Vänner
Läs mer om Ångslupen Munter AB
Munter flyttades för totalrenovering till bruket i Vrena
På bruket fanns lokal med möjligheter till svetsning, blästring mm.
Läs mer om fortsättningen under Renoveringsarbetet.
